Tisdagsångest blev tisdagspepp

Vet inte vad det är med mig och tisdagar. Kommer liksom inte igång. Grymt trött i morse och sedan ramlade dagen bara på. Som i en dvala. Plötsligt är det eftermiddag och dax för träning med B.A.B.Y Runners team Örebro…och noll inspiration. Hjälp! Tur jag varit med om det förrut och kan koppla in hjärnan som pratar förstånd med mig – ”Du kommer må så bra efteråt, pucko!!!”

Min förnuftiga hjärna hade rätt. Såklart. Sommartid och en timmes mer dagsljus underlättade vår stund i Markaspåret. 15 sprudlande tjejer med massa skratt och kämparglöd.

Uppvärmning, intervaller, backintervaller och styrka. De duktiga initiativtagarna hade även en kortis löparteknik med oss. Känns verkligen lyxigt att få vara med om detta.

Restart som belöning efter… (Som döttrarna åt upp😊)

Träning med B.A.B.Y. Runners team igen

Efter förra tisdagen misströstade jag rätt rejält. Kände mig bara tung, trött och eländig. All träning var som bortblåst och det kändes som jag var på ruta ett.

Idag var känslan helt annan. Hela dagen egentligen. Förra veckans trötthet fanns inte spår av utan jag har känt mig stark hela dagen. Åt lagom innan träning och inte en tanke gick åt till att fundera över orken.

Startade med en och en halv km uppvärmning. Uppmjukning och lite prat om B.A.B.Y. Vad nätverket står för och tankarna om träningsglädjen. Sedan kom överraskningen…samma 1,5 km-runda men så fort man kunde. Om man ville givetvis… En riktig endorfinkick! Tanken är att vi ska göra om övningen om några veckor och kanske kommer det finnas någon trevlig överraskning till den som förbättrat sig mest :).

Styrka och löpning i par på det och sedan stretch. En riktig peppkväll. Bra planerat och genomfört.

Tänk om man kunde veta varför en dag känns botten och en annan toppen. Vad gör man fel resp rätt? Hade varit bra att veta…

Gruppträning

I går var det tisdag och därmed dagen då B.A.B.Y runners team Örebro samlas för gemensam glädjefylld träning.

Min uppladdning var inte den bästa. Kände mig orkeslös och hungrig så jag kopplade bort hjärnan och tryckte i mig mackor till middag :(. Vilket bara resulterade i en svullen och tung kropp. Kan erkänna att strax innan halv sju var jag väldans lite sugen på löpning.

Min Latmask försvann dock kvickt. Jag har inte kunnat vara med på två veckor och det var superskoj att träffa nya träningssugna tjejer som dykt upp under tiden. Det är ett glatt humör från början till slut.

Vi startade med uppvärmning. Sedan delade vi upp oss i olika grupper inför löpningen beroende på önskad sträcka och tid. Avslutningen blev backintervaller från helvetet:). Allt under pepp och heja värd ett världsmästerskap. Sedan körde vi styrka och stretch.

Personligen var det ett uppvaknande. Jag har på sista tiden inte hunnit springa så mycket som jag velat och det jag priat bort är intervallpassen. Jag har tyckt att distanspassen varit en större utmaning och nödvändigt på väg mot Göteborgsvarvet. Igår märkte jag att jag inte hade tempot i kroppen.

To myself:
Kläm in ett riktigt snabbpass nu i veckan.
Panikät inte mackor, Pucko!!!