Pass-jakten: check!

Det har varit skoj. Det har varit nyttigt. Det har varit spännande. Men nu är det över. 12 olika pass på dryga månaden. Vissa nya trevliga erfarenheter. Pass jag kommer köra igen. Men ändå….jag är glad att jag nu enbart kan koncentrera mig på de pass som jag gillar och på de tider som funkar bäst för mig.

Idag körde jag cirkelgym X, där X står för eXtra! Det var verkligen superjobbigt, men jag hamnade i en peppande kvartett och vi tog oss igenom. Kommer köra det igen.

Nu återstår inlämning av ifylld tävlingskupong och att invänta vinsten. Eller… vän av träning skulle säga att jag redan har fått den ;).

Pass-slakten

Nej det är bara att inse – jag trivs inte med gruppträning där alla ska springa runt i samma sal och göra diverse övningar. Jag var på Intervallflex idag. Bra träning men för mycket tankar på vad alla andra gör. Hur jag ska komma runt den långsamma damen framför, eller hänga med den där stilsäkra fitnessmonstret där framme? Råkar se mig i de överdimensionerade speglarna och undrar varje gång vem den där långa, kantiga och obalanserade människan är. Någon som iaf borde göra något åt sitt hår. Nej, hade det inte varit för Pass-jakten hade jag aldrig varit där.

Nr 7 av 12 är vunnen och jag längtar tills jag kan lägga fokus på favoritpassen igen. De som går tidiga morgnar och där man sätter sig på en cykel eller ställer sig på en cross och bara kör. Det enda gruppasset jag gillar är nog boxning. Det går inte att inte älska.

Heut’ ist mein Tag

”Idag är det min dag”

Ja, ja, jag vet att det är Fars dag idag så det är absolut inte så jag menar. Men i jämförelse med gårdagen så känns det lite så. Gårdagen som var ett långt underbart kalas för åttaåringen. Bara glädje och lycka, men intensivt!!

Idag blev som sagt tid över för annat. Både trädgårdsjobb och 2*Friskis. Först ett gympass. Ett tomt cirkelgym-rum. Man kan göra vad man vill, när man vill och hur man vill. Rogivande.

Sen blev det ett indoorwalking-pass. Intervall. Ännu en bock i Pass-jakten och riktigt jobbigt trött efteråt. Lite trött av gymmets övningar bara någon timme innan, men det gick.

Det jag insåg under passet var att jag hittat ytterligare en tysk låt som är bra att träna till. Stor skillnad mot den jag tipsat om förrut. Inte så mycket tryck utan mer härlig energi:

Nu är klockan nio och det är dags att boka pass till nästa vecka. Kolla familjens kalendrar och planera.

Men Heut’ ist mein Tag…ett tag till.

”Yoga är till för viga personer”

Idag var det premiär för Yoga1. Pass-jakten har ju verkligen den positiva effekten att man måste prova nytt. Och med mjuka byxor på, lite pirr i magen och stora förväntningar begav vi oss iväg till Friskis. Den åttaåriga dottern, som by the way hade födelsedag idag, skickade med oss kommentaren: Ska ni på Yoga?? Yoga… Det är ju till för viga personer!!

Viss var det mysigt, rofyllt och så… Men kan inte riktigt kalla det träning. Fick aldrig upp värmen. Förmodligen hade jag fullt upp med att fixa rörelserna i kombination med andningen…låg alltid fel… men det var inte direkt jobbigt. Ska dock ge det fler chanser. Vill komma på tjusningen och vill åt effekten.

Kanske var det ändå någon styrkande effekt som fått mig att klara av resten av dagen. Dotterns ridning, kalas och middag för åttaåringen. Allt väldigt roligt men intensivt. Andas in, andas ut… Ja, det hjälper!

Vill vs måste

Alltid detta dåliga samvete. Alltid en känsla av otillräcklighet.

Vissa saker måste ju prias – som jobbet. Anser att jobbet ska skötas på ett bra sätt. Det finns liksom inga alternativ. Har ett väldigt roligt jobb så det är oftast absolut ingen känsla av uppoffring. Har dock alltid jobbat heltid och det är klart att det tar ju en stor del av dagen. Har inte funderat på att gå ner i tid, men ibland undrar man… Jag reser rätt mycket med jobbet och det är klart att min frånvaro påverkar de där hemma. Inte så att det går någon nöd på dem – jag lagar ju aldrig maten iaf 😉 – utan det är mest ATT jag inte är hemma.

Sen vill man ju gärna säga att man prioriterar familjen. Men man kan man ju verkligen diskutera vad det innebär. Vad är att prioritera familjen? Är det att jämt finnas i samma hus, hitta på skoj saker med barnen, sköta hushållet och trädgården, kolla fotboll med maken, familje-fredagsmys vid TVn, baka, hänga med till stallet, umgås med vänner, fixa kalas…?? Visst är det skoj att vara behövd och efterfrågad, men det är ju i allt detta jag känner mig otillräcklig hela tiden. Jag borde det, jag borde det…och jag vill, jag vill… Tiden är så knapp.

Att prioritera tid för träning i allt detta blir tyvärr ofta ännu ett dåligt samvete. Särskilt om jag varit borta mycket redan. Att då göra något bara för min egen skull. Egentid…omg!!! Ännu en orsak till varför det känns bra att göra det på morgonen. Då påverkar det andra runt ikring minst och därmed ger det mindre dåligt samvete… Även hemmaträning är bra – då är jag ju iaf under samma tak ;).

Jag menar inte att detta är något unikt för mig och absolut inte att det är synd om mig. Jag menar bara att det är så lätt att hamna här. För mig iaf. Måste hela tiden kämpa med att tänka om. Se möjligheterna och tänka att det som är bra för mig är bra för familjen. Och det är ju ändå bättre med kvalitetstid än kvantitet… Dessutom kanske jag måste våga välja bort mer aktivt. Kanske hinner jag inte med Pass-jakten just nu? Att hinna träna är en sak, men att boka pass och hålla tider är kanske för mycket. Men då får jag lite dåligt samvete gentemot träningskompisen (jag = svikare!!) och det är ju dessutom så roligt med utmaningar…

VILL får dock inte bli till MÅSTE

Bild från Instagram Malin_Nylen