Zeb och jag

Fast hästen var riktigt grinig i stallet, hade ett mycket jobbigt steg och hängde med all sin tyngd i tyglarna under hela lektionen, så var ridningen vansinnigt roligt. Plötsligt hamnade jag 20 år tillbaka i tiden och vana handgrepp kom från ryggmärgen. Brukade dock på den tiden rida med sporrar vilket gör att hjälperna kan göras något mer diskret och lätt…nu var det kraftiga ben som behövdes istället.

Konstig trötthet i hela kroppen idag. Gick 4 km till jobbet i morse och jag kände mig nästan vinglig. Kändes som jag inte skulle orka bära ryggsäcken. Dock en skön känsla…eller också intalar jag mig bara det eftersom minnena från gårdagen är så angenäma. Doften, knarret från sadeln, ridlärarens feedback och envisheten som måste fram för att få hästen dit man vill.  Jag var hemma igen 🙂

Vissa mindre angenäma minnen kom tyvärr tillbaka också…- just ja, man kan få skavsår lite här och där :-(. Funderar på om det var så smart att boka ett spinningpass så här dagen efter.

Nåväl…idag känner jag mig som barndomens idol: en framvaggande hjulbent Zeb Macahan. Och jag njuter av det!

Comeback på hästryggen

Just nu är jag lite nervös, lite spänd. Ska vara med på en ridlektion i kväll…första på säkert 20 år. Har iofs ridit sedan dess, men sparsamt och inte på ridskola. Det är dottern som inte kan vara med i sin grupp idag så då tar jag chansen. Gruppen har inte kommit så långt så jag oroar mig inte för svårighetsnivån, utan det är mest nyfikenhet över hur det ska kännas. Hur jobbigt kommer det vara, hur mycket känsla har jag tappat…osv.

Om man inte ”åker häst” är ju ridning är en väldigt bra träningsform som kräver mycket av hela kroppen. Det var ju något man som barn alltid fick påtala för klassens retstickor som inte tyckte ridning var en sport. ”- Det är ju hästen som gör jobbet” kan jag fortfarande höra eka i huvudet med killarnas enstämmiga röst…

Jo, just… Spänd mage, driva med säte och rygg och samtidigt varav följsam, driva och konstant hålla om skänkarna – allt i en timme. Beroende på häst får dessutom armarna sig en omgång också…

Ska bli såååå kul!!!

En gammal bild på ungdomsårens stora halvblod Must.