Rekord mot en del odds…

Idag var det en riktig långdistans på Runkeeper-programmet. Av omtanke mot mitt knä, ville jag dock inte ge mig på ett sådant pass utan kollade ut en runda som iaf skulle spräcka mitt tidigare rekord BEST EVER. Good enough, liksom!!

Förväntningar? Nja…hade gårdagens härliga 40 års fest i kroppen och var som vanligt orolig för knät. Det var ju förra gången jag sprang så här långt som jag fick ont. Min strategi var att verkligen ta det lugnt så jag skulle orka hålla bra löpteknik hela tiden.

Som sällskap startade jag ”Mormor hälsar och säger förlåt” i lurarna. Märkte dock att det komplicerar andningen avsevärt då halsen tjocknar till vid sorgliga partier…som tur vad inte så många.

Facit blev en runda på 16,6 km, lugnt tid och ingen känning i knät :). Jippi!!

Eftersom Örebro idag drabbats av ett avloppsläckage i vattencisternen var första rekommendationerna att inte ens duscha…men jag levde farligt, var wild and crasy, och tog en varm välbehövlig ”after run”.

Mitt Vasalopp

Dagens pass enligt Runkeepers program var 2 mils löpning. En riktig utmaning…som jag inte antog. Jag vågar helt enkelt inte utmana mitt knä så mycket än. Är svinnöjd med att jag kan träna så pass mycket som jag gör och får/vill inte överbelasta igen.

Men med Vasaloppet på TV kan man ju ändå testa kroppen med ett längre pass. Underhållning och motivation är ju så att säga fixad. Så efter den obligatoriska start-frukosten satte jag mig på cykeln hemma. Trampade på resten av loppet vilket blev nästan 3 timmar. Jag hade överlag ett rätt lugnt tempo men med vissa jobbigare inslag.

Fördelen med att göra det hemma är ju att man är just hemma. 3 timmars träning innebär ju naturligt rätt lång tids frånvaro hemifrån. Och för mig som lider av konstant dåligt samvete för att jag är borta rätt mycket är detta en perfekt lösning. Nackdelen är att man inte helt kan fokusera på cyklingen. Mitt i allihopa måste man kolla dotterns framsteg i sin Minecraftvärld eller tjata upp tonårsdottern ur sängen. Visserligen går det att fixa cyklandes, men ändå…

Alternativ långdistans

Veckans ofrivilliga vila hade iaf en god sak med sig…knät gjorde inte ont alls i fredags. Lite irriterande att inse att bästa medicinen är vila – när man inte vill vila. För att vara extra försiktig valde jag igår dessutom att cykla istället för löpning. Tyvärr höll inte lyckan i sig utan lite malande värk infann sig.

Idag var det ett långpass på schema. Brukar vara så på söndagar enl Runkeepers program vilket är skönt och lämpligt tidsmässigt. Men eftersom jag är osäker på mitt knä så valde jag att åka till gymmet istället för att springa ute. Jag började med en timme på crossen. Egentligen urtrist, men med sista omgångarna dam-curling på telefonen framför mig, så gick tiden superfort.

Sen bytte jag till löpning och ställde in på 1 grads lutning för att kompensera ”löpbandshjälpen”. 40 min med lite olika tempo och avslutade med intervaller.

Känner faktiskt att så mycket härlig OS-sport på TV är inspirerande. Skulle kunna tänka mig att göra fler långa pass med spännande sport på TV. Fokus försvinner från den egna tröttheten och det är så mycket lättare att mala på. Mer OS!!!!

Kaos väntar

Idag var det första riktiga långpasset som skulle avverkas enligt plan. 7 miles, eller 11,27 km som det översätts till i Runkeeper. Nästan skoj att säga det till folk ”Idag har jag 11,27 km att springa” eller ” 8,05 km ska avverkas idag”. Alltid retar det någon och det finns redan ett gäng i min närhet som tycker jag är lite väl fyrkantig och oflexibel. Va, jag???

Nä, jag var wild and crazy och slog till med 11,3 km. Lite irriterande att hitta en runda som visade sig bara vara 10,5 när jag var nästan hemma. Bara att fortsätta förbi den lockande värmen i huset och nöta på en runda till. Lite frusen blev jag allt, men jag tänker inte investera i några nya vinterlöparkläder…för nu ska det bli VÅR!!

Hur de närmsta två-tre veckorna kommer funka har jag dock ingen aning om. Vi ska bygga om badrummet så dusch kommer vara hårdvaluta. Hittar jag tid att träna tidigt. på morgonen kommer jag förmodligen iaf inte att ha tillgång till en dusch :(. Dubbel kamp alltså…

Tour de France

Jag har ju ingen trainer till landsvägscykeln utan kör hemma på en träningscykel. Därför är det inte så lätt att koppla upp sig mot sådana där häftiga träningsprogram där man kan åka olika lopp ”live” ( hög vill-ha-faktor). Tycker att kombinationen med ”underhållning” i form av film och träningsprogram i ett och samma koncept känns så rätt för mig. Men nu har jag hittat det näst bästa tror jag… träningsfilm från TheSufferFest.com.

Köpte en i går. Testade idag. 45 min med olika intervall. Alla med målet att köra fullständigt slut på utövaren. När man tycker att man är trött så blir det ännu värre hela tiden. Men ändå… Tiden går så fort. Vyerna är vackra och närheten påtaglig. Det känns verkligen som man är med i klungan av cyklister, eller att man kör själv i ett tempolopp. Instruktioner om kadens och tyngd kommer löpande i bilden tillsammans med pepp blandat med skäll från ”stallägarna”. Meningen är att man ska LIDA!!

Dagens film vara från Tour de France. Nöjd med min debut där ;).

Ny plan

Förra våren tränade jag väldigt målmedvetet med hjälp av Runkeeper. Anslöt mig till ett program som skulle hjälpa mig med att springa en mil på viss tid. Påminnelser poppade upp och jag visste att om jag följer råden så kommer jag utvecklas. Ordning och reda och utvecklingen kom. Även om arbetskamraterna ibland hånade min schemafanatism…

Rösten i appen tyckte jag också om. Hela tiden koll på sträcka o tid. Och var det intervall på schemat så hade man även support med det automatiskt.

När jag köpte pulsklocka har jag gått ifrån Runkeeper. Vill ha allt samlat på ett ställe så jag valde Suuntos Movescount. Lägger in alla pass där och har totalkoll. Hade även tänkt att använda det som stöd inför Göteborgsvarvet. Tänkte ju lägga in ett program manuellt…har skrivit om det. Nu har det gått ett par veckor och jag har testandes. Jag har försökt använda planen och det har iofs gått. Men jag känner nu att jag saknar Runkeepers träningsprogram. Öppnade därför appen igår igen. Plockade fram ett program som ska ta mig runt en halvmara på 2 timmar. 76 träningspass bort, klar 10 maj om jag börjar om två veckor. Tryckte på anslut och…glad! Nu känns det jättebra. Jag har koll, jag kommer få stöd och jag vet ju sedan förra våren att detta kommer funka.

Styrkan då? Det kommer jag satsa på mellan löpningarna. Tänkte en helkroppsträning så ofta som det går. Både hemma och på gym.

Kommer fortfarande att använda Movescount som bas. Där ska allt samlas. Men Runkeeper kommer vara min PT 🙂

Mi står för miles…

Pulsintervaller

Sådär. Nästan alla klappar köpta, maten planerad, granen klädd, ljusen tända, hyacinterna doftar…Längtar efter ledighet och tid. Tid så att allt man vill göra hinns med.

Glad och inspirerad av all tänkt tid för träning har jag lagt upp en plan. Dax att på allvar börja med träningen inför Göteborgsvarvet. Har därför lagt in träningsplan några veckor framåt i movescount. Planen grundar sig på Löpskolans tips.

I movescount ska man förutom distans och tid lägga in känsla…puls. Lätt, medel, hårt, mycket hårt. För dagens 5km la jag in medelkänsla. Tyckte det motsvarade hur det brukar kännas. Väl igång märkte jag att min definition av medel inte motsvaras av vad som definieras som medel enl pulsintervall. Jag kom snabbt upp på hög nivå och klockan blinkade: sänk farten!! Inser att jag måste ändra mina intervalldefinitioner.

Mitt lilla orosmoln på den decembergråa himlen just nu är kill-i-halsen. En dotter har varit förkyld och kanske inte konstigt om jag också blir det…MEN JAG VILL INTE!!!!!