Såld på segment

Jag använder programmet Strava för att registrera min träning. Och Suuntos Movescount. Har kopplat ihop dem så det går automatiskt.
Det som är spännande med Strava är att man kan registrera rundan man springer eller cyklar, eller delar av rundan, som segment, privata eller offentliga. Efter det kan man följa utvecklingen för egen del, eller ”tävla” mot andra som använder samma sträcka i sin träning.

På samma sätt kan man hamna på segment som andra registrerat. På min vanligaste cykelrunda finns det 4 segment registrerade, förutom mitt privata. Ett av dessa segment är en kort backe precis där jag vänder – ”Norrbyås spurt”.

Jag har sett hur jag klättrat uppåt på resultatlistan för varje gång jag cyklar. Det är tätt mellan oss på 6:e till 3:e plats. Sekundstrid. Förra cykelrundan var egentligen första som jag riktigt satsade. Knaprade in sekunder, men delade fortfarande 3:e platsen med två till. En sekund till hade känts så bra.

Idag var det dags igen. Tyvärr kändes kroppen seg o trött, men medvetet höll jag igen lite innan spurten… Gav sedan allt. Och det gav resultat. En sekund bättre och nu ensam trea. 5 sekunder till tvåan och 6 sekunder till QOM (Queen Of Mountain). Verkligen sugen på att se hur mycket min tid går att slipa på… Inspirerande och skoj!!

Rätt stil…hjälp på vägen?

Inser att det är dax att skaffa lite cykelappearance. Hittills har jag klarat mig med en random topp från högen med träningskläder och min gamla hjälm som jag använder varje dag till och från jobbet. Mina glasögon är 12 år gamla och liknar mest ett par barnglasögon köpta på en marknad. Skorna är gamla, lite för stora och ingick i köpet av den bättre begagnade racern. Jag har ändå varit nöjd och glad över mina små steg framåt i den nya världen men sist när jag var ute kände jag att viljan att ”höra hemma” i sporten växte. Det var när jag mötte en tjej på snygg cykel, med matchande tröja och byxor, trendig hjälm och rent allmänt proffsig look. Och hon hejade på mig… Ni vet…typ cykelbrudar emellan :). Jag kände mig såååå amatörmässig. Och total frånvaro av kunskap och skicklighet inom sporten stärker ju inte heller direkt självförtroendet så pass så jag kan stå över viljan att iaf se ut som man har koll.

På samma sätt kände jag för inte alltför länge sedan inför gym-pass. Hur skulle jag bete sig för att det inte ska lysa utböling om mig? Likt en bortkommen turist med kartan i hösta hugg och kameran på magen… Insåg då att innan säkerheten på de tortyrliknande maskinerna var på plats underlättade det om det i alla fall kändes som man ”hörde hemma”. Önskan om att inte sticka ut kunde infrias genom att införskaffa en outfit som i alla fall inte lyste 80-tal.

Skillnaden är påtaglig om jag jämför hur jag känner mig i ett stall. Totalt ointresse över om kläderna matchar eller inte, är moderna eller inte. Fokus på aktiviteten och prestationen på hästryggen. Kunskapen ger tillräckligt med självförtroende och trygghet. Som en bra låt i Melodifestivalen…kan låten stå för sig själv behövs inga nakenchocker av artisten.

Åter till cyklandet. Just nu står en cykeltröja högt på önskelistan. Kanske t.o.m. ett par nya glasögon. En bra start iaf… Har nyligen hört att det utöver de funktionella plaggen även finns vissa klädkoder inom landsvägscykling. Som att man ska ha vita strumpor och att glasögonen ska vara utanför hjälmbanden. Hjälp!! Inser att jag verkligen haft noll koll.

Ja, jag ÄR en fryslort…!

Vid 5 grader och hällregn går min gräns. Inga kläder räcker, inga peppande Instagram-profiler får mig att tänka om. Då är det inte roligt längre helt enkelt. Inte så att jag letar ursäkter för att hoppa över träningen, utan jag letar alternativ till utomhuslöpning.

Tråkigt nog inträffade detta på en tisdag som annars är gruppträning med B.A.B.Y runners team. En dag som man längtar till. En dag då man SKA spränga gränser… Men nej…den gränsen är lika solid som muren kring Kumlaanstalten.

Jag hoppade upp på träningscykeln och motiverade mig extra med att det blivit mycket löpning sista tiden och kroppen mår bra av ombyte. 45 min trampande och lite styrka på det. I ett varmt vardagsrum… Me like!

Mitt Vasalopp

Dagens pass enligt Runkeepers program var 2 mils löpning. En riktig utmaning…som jag inte antog. Jag vågar helt enkelt inte utmana mitt knä så mycket än. Är svinnöjd med att jag kan träna så pass mycket som jag gör och får/vill inte överbelasta igen.

Men med Vasaloppet på TV kan man ju ändå testa kroppen med ett längre pass. Underhållning och motivation är ju så att säga fixad. Så efter den obligatoriska start-frukosten satte jag mig på cykeln hemma. Trampade på resten av loppet vilket blev nästan 3 timmar. Jag hade överlag ett rätt lugnt tempo men med vissa jobbigare inslag.

Fördelen med att göra det hemma är ju att man är just hemma. 3 timmars träning innebär ju naturligt rätt lång tids frånvaro hemifrån. Och för mig som lider av konstant dåligt samvete för att jag är borta rätt mycket är detta en perfekt lösning. Nackdelen är att man inte helt kan fokusera på cyklingen. Mitt i allihopa måste man kolla dotterns framsteg i sin Minecraftvärld eller tjata upp tonårsdottern ur sängen. Visserligen går det att fixa cyklandes, men ändå…

Tour de France

Jag har ju ingen trainer till landsvägscykeln utan kör hemma på en träningscykel. Därför är det inte så lätt att koppla upp sig mot sådana där häftiga träningsprogram där man kan åka olika lopp ”live” ( hög vill-ha-faktor). Tycker att kombinationen med ”underhållning” i form av film och träningsprogram i ett och samma koncept känns så rätt för mig. Men nu har jag hittat det näst bästa tror jag… träningsfilm från TheSufferFest.com.

Köpte en i går. Testade idag. 45 min med olika intervall. Alla med målet att köra fullständigt slut på utövaren. När man tycker att man är trött så blir det ännu värre hela tiden. Men ändå… Tiden går så fort. Vyerna är vackra och närheten påtaglig. Det känns verkligen som man är med i klungan av cyklister, eller att man kör själv i ett tempolopp. Instruktioner om kadens och tyngd kommer löpande i bilden tillsammans med pepp blandat med skäll från ”stallägarna”. Meningen är att man ska LIDA!!

Dagens film vara från Tour de France. Nöjd med min debut där ;).

Cykelglädje mitt i snorigheten

Så irriterad över att bli förkyld. Just nu när det finns tid för återhämtning OCH träning. Min plan idag var ett långpass. Pulsklockan visade ”träning” i morse när jag vaknade. Kände dock att det inte skulle gå. Särskilt inte i denna blåst!

Märkligt att man kommit till ett stadie då ett inställt träningspass bara känns som ett stort misslyckande. Att kropp och huvud längtar efter träning så mycket… Borde istället sett möjligheterna med mera tid hemma. Tid för massa fix, sådant jag egentligen tycker jag har för lite av.

Först på dagens schema stod att, tillsammans med nåååågra andra, ge sig i kast med de sista julklappsinköpen. Och det var även dax att köpa min julklapp…en ny Träningscykel. Casall hybrid. Vit…en vit springare :).

Så sorgsenheten över att inte orka ut på en löprunda blev iaf mindre efter ett testpass på 20 min på cykeln. Kunde inte låta bli. Lite meckig inställning av programmen, men när det väl funkade var det så härlig träning. Kan bli hur jobbigt som helst. Ser möjligheter…

Adventsmys

En söndag utan större planer. Bara vinka av svärfar och sedan obokad. Givetvis skulle ett träningspass bli av under dagen, och eftersom jag helst gör av med sådant så tidigt som möjligt på dagen packade jag Friskis-väskan direkt efter lunch och tänkte åka. Men det tog stopp. Vinterstudion på TV, hyacintdoft i huset, adventsstjärnor i fönstret – jag ville inte iväg. Kunde för mitt liv inte se mig åka till gymmet. Försökte övertala mig – klart du ska åka, du vet ATT du kommer åka, du vill ju stå på löpbandet idag, SKÄRP DIG!!

Ne, sen kände jag att det är helheten som räknas. Må-bra-känslan. Adventstiden är så kort och helgerna går så fort. Jag tog fram den gamla träningscykeln och satte mig framför skidorna på TV istället. Skidåkarna är ju ett otroligt inspirerande gäng övermänskliga idrottsmän o kvinnor, så de sporrade mig till ett av de bästa cykelpassen på länge. Sedan blev det lite styrka med bollen.

Trött, nöjd och i adventsstämning.

Uppkopplad träning

Till ”Att-göra-listan”: Ta redan på mer om pulsträning. Vad påverkar maxpulsen? Vilopulsen? Hur påverkas effekten av träning i olika intervaller? Varför funkar matematiska beräkningar för att bestämma maxpulsen på vissa och inte andra? Finns säkert mängder med digitala hyllmeter att läsa om detta. Har inte haft tid att djupa i ämnet än, så jag kan tyvärr inte bidraga med några smarta slutsatser just nu, men jag har reflekterat över det två träningar i rad.

Igår stod jag på crossen och hade pulsbandet på mig. Data fördes även över till maskinen. Både klockan och maskinen hade koll på min ålder och vikt. Ändå skilde kaloriberäkningen mellan de båda enheterna med hela 150 kalorier på de 45 min jag trampade på. Nu räknar jag inte kalorier längre så det spelar mig ingen större roll, men för de som gör det måste det vara knepigt. Och jag blir nyfiken på varför det är så olika…

Idag var jag på spin puls. Fokus på att jobba med pulsen som mål. Olika intervall och olika känslor i kroppen. Jag har inte gjort något maxpuls-test, utan går lite på erfarenhet av pulsklockan. Och via den vet jag iaf att åldersberäkningen inte stämmer. Kom idag upp i 93% av max… Hur mycket mer orkar jag? Nr 2 till ”Att-göra-listan”: Testa maxpuls!

Uppkopplad…både Friskis och mitt band

Musik magi

Hade verkligen ingen lust att spinna idag. Var trött, hade inget sällskap och var mer sugen på att ta fredag. Men Pass-jakten, som Friskis startat för att få motionärerna att testa nya olika pass, inspirerade ändå så mycket att jag satt på cykeln halv fem och trampade. Lånade Sinnikas bästa cykel eftersom hon inte var med :).

Samma sekund som ledaren satte på musiken kände jag dock glädjen börja komma… Jaaaa, det var det jag behövde!! Lite högt härligt dunk. Inser att musiken har enorm betydelse för kraften i träningen. Pass med dålig musik blir ett -Jaha… Medan pass med rätt musik blir -Jippi! Detta blev ett Jippi!!

Första träningslåten var en tysk rocklåt: ”Ich Will” Völkerball. Aldrig hört den förut men märkte att det var något med tysk musik som fick mig att kämpa hårdare. Det tyska språket har liksom en sådan klang att man nästan inte vågar göra annat. ”Schnell, schnell!! Klingar nästan lite piskrapp i bakgrunden…

Ska genast lägga till denna till min löparlista på Spotify:

Nya skor :)

Kl 05.45 bestämde sig lilltösen för att vakna. Tyckte det var lite väl tidigt men kom på att klockan redan ställt om sig och att den egentligen var 06.45. Förstod att hon var pigg och följde med upp. Morgonen blev lååååång och det var plättlätt att hinna med träning. Träningscykel hemma och styrka – bl.a. 7 chins och 4,30 i plankan. Klara förbättringar vilket verkligen inspirerar. Givetvis blev det också 30 utfall á la Malin Nylén.com.

Som jag skev igår skulle skoinköp ske idag. Och så blev det. Ett par Asics Nimbus… Säger mig inte så mycket egentligen men det ska vara en av de bästa Asics iaf. En rabattkupong på 20 % stillade mitt dåliga samvete för att lägga ut massa pengar på saker som ekonomiskt sett skulle kunna anses onödiga (jag har ju ett par sko redan).

Givetvis var jag tvungen att testa dem när jag kom hem…en kort, rätt snabb runda. Kändes bra och jag är nöjd, glad och överkomligt fattigare.